Daniel 4:16-19

Vad tycker du om Skriften?

Daniel 4:16-19

"Då stod Daniel, som också hade namnet Beltesassar, en stund häpen, uppfylld av oroliga tankar. Men kungen tog åter till orda och sade: "Beltesassar, låt inte drömmen och vad den betyder förskräcka dig." Beltesassar svarade och sade:"

"Min herre, o att drömmen gällde dem som hatar dig, och dess betydelse dina fiender! Trädet som du såg, vilket var så stort och väldigt och så högt att det räckte upp till himmelen och syntes över hela jorden, och som hade ett så skönt lövverk och bar mycken frukt, så att det hade föda åt alla, trädet under vilket markens djur bodde, och på vars grenar himmelens fåglar hade sina nästen, det är du själv, o kung, du som har blivit så stor och väldig, du vilkens storhet har vuxit, till dess att den har nått upp till himmelen, och vilkens välde sträcker sig till jordens ända"


När vi jämför de här verserna till den ursprungliga arameiska texten - eller "grundtexten" som det kallas, eftersom det är en kollationering av olika kopior - då kan vi konstatera att B82 är en utmärkt översättning. Det är imponerande hur profeten lär sig hela historien utantill efter att ha lyssnat den bara en gång, med alla detaljer - och för mig, att de här detaljerna är grunden till uttydningen som Daniel berättar för kungen. När jag var nykommen  till tron skulle jag ha tänkt, "Hur kan det vara så!? Profetens uttydning, är inte Gud som kommer och viskar i Daniels öra drömmens mening? Vad har detaljerna att göra med det hela? Att uttyda någonting med hjälp av litterära regler lär man sig i skolan när man läser svenska; det behöver vi ingen Gud för att klara!"

Om du är så vilse som jag var, låt mig berätta innan vi fortsätter det som Herren har visat mig för att befria mig från min okunnighet. Guds röst är inte NÖDVÄNDIGTVIS den Helige Andes sus i ditt öra. Gud talar till ditt hjärta, till din ande, på många olika sätt (möjligen hörbart, men inte bara så) Och de litterära former som man hittar i Bibeln - som är ett litterärt verk - uttyds med litterära regler, precis som de som du lärde dig när du gick till skolan. Skillnader mellan Bibeln och andra böcker är att Guds Ord förmedlar ett budskap, och därför är symbolerna länkade till specifika meningar och inte till andra. Dessutom, budskapet innebär ett syfte, en tillämpning. När vi läser Jesaja 55:10-11 då kan vi konstatera det:

"Ty liksom regnet och snön faller från himmelen och inte vänder tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktsam och bärande, så att den ger säd till att så och bröd till att äta, så skall det också vara med ordet som utgår ur min mun: det skall inte vända tillbaka till mig fåfängt, utan att ha verkat vad jag vill och utfört det som jag hade sänt ut det till"

Det regnar inte för att vi skall visa paraplyerna, eller för att tvätta vindrutorna (de där är bieffekter) Regnet faller på jorden så att den alstrar frukt. Så är det också med Herrens Ord. Det kommer inte till oss så att man skall säga, "o vilken vacker vers" eller så att man lär sig litteratur. Syftet är att man skall höra och lyda Gud. Självklart är det ingen synd att lära sig det bibliska språket - det behövs, faktiskt, om man skall förstå Bibeln - eller att uppleva och uttrycka Guds Ords skönhet. Men vi kommer till korta om vi gör BARA det. Herrens Ord "verkar vad Han vill" och "utför det som Han har sänt det till". Det menar att Han har ett syfte. Drömmen som Gud visade till kungen, och Daniels uttydning, hade ett mål, nämligen att lära Nebukadnessar någonting. Även på ett "mysteriöst" sätt, genom ett symboliskt språk, var meningen med budskapet att visa något till kungen som inte är "skönlitteratur", utan en mycket klar befallning som det man får från sin överordnade, eller instruktionen man får från sin lärare. Vi skall återkomma sedan till det här ämne ("uttydningar")

Varför blir profeten "häpen", utan ord, och så orolig till sinnes? Vi får lägga märke till uttydningens vikt, och till vem är det som skulle ta emot den. Nebukadnessar lät stycka ut ögonen på kungen Sidkia, efter att ha belägrat Jerusalem i två år, och lät döda Judas kungs söner inför honom. Den här berättelse är med i Jeremias bok, som Daniel kände väl. Också när man läser Danielsboken kan man konstatera kungens handlingssätt i varje kapitel. Överste hovmannen berättade till Daniel att han fruktade för sitt liv, som skulle vara i stor fara om han skulle ändra judarnas diet. Vi kan läsa också om kungens befallning att döda alla visa i Babel, eftersom de kunde inte uttyda en annan dröm, och att kasta Daniels vänner i en brinnande ugn, eftersom de vägrade dyrka den gyllene bildstoden som kungen lät göra.

När man sammanfattar alla fakta i Nebukadnessars "meritförteckning", då blir det klart att Daniels liv var i stor fara pga uttydningen som han skulle berätta. De gyllene dagar då profeten Natan kom till kung David med en liknelse, och anklagade honom pga sin synd, och David blev så ledsen, ångrade sig och skrev Psalmen 51... de dagar var borta. Jeremias exempel visar oss den elaka bemötande som Gudsmannen fick av Judas sista kungar, pga profetens icke populärt och icke önskat budskap. Jeremias skrivelser brändes, han blev fångad och även kastade ner i en brunn för att dö. En sådan behandling kunde Daniel förvänta sig, från en kung som var mycket grymmare än Judas sista kungar, och dessutom en hedning som inte hade någon respekt till Israels Gud.

Men Herren gav Daniel styrkan för att stå och tala. Även när man skulle kunna läsa mellan raderna i kungens ord, "säg till mig vad uttydningen är; bry dig inte om hur obehaglig den kan vara", Nebukadnessar var knappast någon att lita på. Men Daniel talade, och vi kan se hur försiktig han var i sin inledning - han skulle berätta om en straff till kungen själv - "o att drömmen gällde dem som hatar dig, och dess betydelse dina fiender!"

Hur kunde Daniel vara så säker om att drömmen var mot kungen själv? Kanske skulle det varit bättre med en annan uttydning för att undvika faran, eller? Varför gav profeten den uttydningen som innebar en så stor fara för sitt eget liv?

Låt oss ta en närmare titt på "allegori" i ordboken:

"allegori: berättelse eller bildframställning vars olika detaljer har en dold innebörd"

(Norstedts svensk ordbok + uppslagsbok)

Allegorier i berättelse form är väl kända till Bibelläsarna. Både allegorier och liknelser används flitigt av profeterna för att meddela Guds mysterier. Däremot använde inte hebréerna grafiska allegorier, eftersom de tog mycket allvarligt till sig att "inte göra sig något beläte eller någon bild". Men i västerländsk kultur kan man hitta många exempel, som "Justitia", en dam med ett svärd, en våg och ögonbindel, som personifierar rättvisan, eller "Amor", en ängel liknande pojke med båge - och ögonbindel också - som personifierar kärleken. Många bibliska visioner är allegoriska. De visar människor, djur, ting eller händelser som är symboler till något annat.

I ett föregående budskap har vi påpekat att pga vissa egenskaper som man ser i bilderna på kungens dröm, det är omöjligt att förstå drömmen i en bokstavlig mening. Daniel förstod direkt att bilderna var allegoriska, att drömmen var om något men menade något annat. Uttydningen var ett katastrofalt straff som skulle komma över kungen. Och profeten talade om det till kungen, med risk för sitt eget liv. Daniel gav t.o.m. ett gott råd till honom, så att kungen skulle slippa straffet.

Daniels vittnesbörd, hans kurage, lojalitet och integritet, är tyvärr inte lika i alla som har givit oss Bibeltolkningar. I flera föregående budskap har vi genomskådat flera felaktiga läror som har manipulerat Guds Ord så att budskapet blir något annat än det som Gud syftade till. Om du vill veta vad är det som Gud har uppenbarat genom sina profeter, särskilt när det gäller de sista tiderna, och saker och ting som skall inträffa i framtiden, då måste du bli bekant med många mystiska bilder eller allegorier (visioner av saker och ting som menar något annat) eftersom i profetiorna används dem flitigt. Profeten Daniel såg olika "djur" som motsvarar imperier, med sina "horn" som motsvarar kungarna eller kejsarna. Aposteln Johannes såg i Uppenbarelseboken andra "djur" - som har med Daniels djur att göra - fyra "riddare" på hästar med olika färger - lika de som profeten Sakarja såg i en annan vision - och flera "kvinnor" som motsvarar olika personer eller företeelser. De flesta sådana allegorier är mystiska och svåra att förstå, men Guds Ande, den som gav Daniel uttydningen av Nebukadnessars dröm med sina allegoriska bilder, verkar nuförtiden också genom sanna profeter, för att uppenbara de allegoriska bilder som handlar om framtiden. Skrifterna är pålitliga, och de profeterar det som skall hända. Det är vi, människorna, som här hittat på olika sätt att förvränga dem, så att man undviker saninngen, och lydnaden till Gud. Men Gud kan inte luras. Slutet på allting har profeterats, och det skall inte ändras pga våra manipulationer på uttydningarna. Jesus är "Vägen, och Sanningen, och Livet" och skall alltid förbli detsamma; Satan är "lögnens fader" och en tjuv, som kommer för att "stjäla, slakta och döda".

Om du har inte tagit emot Jesus Kristus som din Herre och Frälsare, låt mig berätta till dig att Han har inte givit upp fortfarande. Han kallar dig! Var inte som Nebukadnessar, som hade profetian och rådet som han skulle följa, men gick direkt till straffet eftersom han ignorerade båda. Babels kung fick ett sjuårigt straff, genom att bli galen och förvildad i en sådan period, men de som lever utan Jesus och utan Gud skall straffas i evigheten i helvetet, som inte har någon utväg eller slut. Ta emot Jesus, och slippa undan fördömelsen!

Må Herren välsigna dig

I Jesu Kristi käleken, din broder

Israel Leonard

PS. Jesus kommer snart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Inlägg (Atom)